Konstnärerna Helena Marika Ekenger och Agneta Segerfelt möts i sitt intresse för berättelsen och platsen. Tillsammans skapar de gestaltningar som är både specifika och allmängiltiga. Ekenger & Segerfelt har gjort ett flertal platsspecifika verk och arbetar även med ett långsiktigt gemensamt utställningsprojekt med arbetsnamnet Lövängen. De har också kurerat utställningar tillsammans med Alingsås Konsthall och Nääs Konsthantverk
Om ”Evas sju döttrar”
Ursula, Xenia, Helena, Velda, Tara, Katrine och Jasmine. De stod där, tvekande, på stranden. Undrande om livet på andra sidan det mörka vattnet.
Kanske var det nyfikenhet och längtan som drev dem ut i Sorgesundet, kanske var det svält och drömmen om ett bättre liv. Kanske hade deras fäder, bröder och män gått före.
En dag utan vind, vattenytan helt stilla. Långt därborta en mörk siluett. Försiktigt vadar de tillsammans ut i vattnet mot en främmande kontinent och en ny horisont.
Inte heller de återvände – de stannade kvar och blev våra anmödrar.
Aisha, Nour, Fatima, Leila, Amina, Maryam och Yasmin. Kvinnor som idag lämnar sina hemländer för att bli anmödrar till nya generationer av européer och svenskar, kvinnor vars män har rest i förväg och kanske riskerat sina liv på flykt över ett annat mörkt vatten för att skapa en framtid för sig och sina familjer.
Inspirationen till Evas sju döttrar kommer från Lasse Berg som i sin Kalaharitriologi berättar hur ett 100-tal homo sapiens korsade Bab-el-Mandeb (Sorgesundet) mellan Djibouti och Eritrea och Yemen på Arabiska halvön för ungefär 60 000 år sedan och blev anmödrar och anfäder till alla nu levande människor utanför den afrikanska kontinenten.
Fortfarande korsar människor Bab-el-Mandeb i hopp om ett bättre liv.
