Vi människor tenderar att skilja oss från naturen. Vi tror att vi är något annat, något överlägset och mer värdefullt än naturen. Och på många sätt skiljer vi oss från djur och växter. Men det är också sant att vi är en del av naturen och att vår bortkoppling från den inte bara förstör vår planet, det har också allvarliga effekter på vår hälsa. Vi är beroende av naturen för att överleva och naturen är beroende av vårt erkännande av detta faktum. Låt oss alla försöka komma ihåg och ansluta till vårt ursprung innan det är för sent, så att vi kan sluta förstöra vår moderplanet.
I ett löv kan vi se samma fraktala mönster som vi har i våra mänskliga ådror. Fraktalerna för mig är en symbol för den universella anslutningen av alla levande varelser på planeten.
Ida Bentinger ( född 1979 ) är en svensk konstnär bosatt i Italien. Hon har studerat vid Konstfack och Accademia di belle arti i Bologna. Bentinger arbetar med många olika medier och sätter stor vikt vid handen och görandet som en förlängning av tanken. Hon utgår ifrån historier och känslor kring att vara människa och människans relation till naturen. Ida Bentinger arbetar också som scenograf för TV och Film. Man kan se spår av detta i hennes konst, då betraktaren ofta får kliva in i ”rum” där relationen mellan konsten och betraktaren också blir en del av verket. Detta sätt att jobba har lett henne ut ifrån galleri rummet och vi får ofta möta hennes konst på oväntade ställen i staden eller i naturen.
”För mig är det viktigt att konsten är tillgänglig för alla. Att den kan kan skapa känslor hos både stora och små besökare. Kreativitet och kultur är det som definierar oss som människor.”
